Vad är det som gör att kött smakar gott?
Här går vi igenom de olika faktorerna som bidrar till smakupplevelsen och annat som påverkar köttkvaliteten.
Smakupplevelsen av nötkött kan delas in i tre delar: mörhet, saftighet och smak.
De flesta är överens om att smakupplevelsen förbättras av ökad mörhet och saftighet, men när det gäller själva smaken går uppfattningarna mer isär. En del föredrar ett kött med mild smak, medan andra hellre vill ha ett kött med kraftigare köttsmak eller mer viltsmak. Även köttets utseende kan till viss del räknas till smakupplevelsen.
Förutom smakupplevelsen har även andra faktorer betydelse när man talar om köttkvalitet, som tex livsmedelssäkerhet, hälsosamhet, hur prisvärt köttet är, djurens levnadsförhållanden och produktionens påverkan på miljön.
Mörhet kan beskrivas som hur lätt köttet är att tugga. Mörheten kan mätas objektivt, sk “shear force”, vilket anger hur mycket kraft som behövs för att skära av köttet. Mörheten påverkas av flera faktorer:
Saftighet är upplevelsen av hur mycket vätska som finns i köttet. Motsatsen är att köttet känns torrt.
Smaken är den kvalitet som är svårast att mäta eller beskriva. Liksom ett fint vin kan beskrivas med hänvisning till olika smaker och dofter, kan kött också innehålla en mängd olika komplexa smaker. Andra begrepp som kan användas för att beskriva kött är texmunfyllighet. Ett uttryck som vanligtvis används om wagyu är det japanska begreppet “umami” som kan användas för att beskriva “köttsmak”. Andra smakbeskrivningar kan vara tex sötma, syrlighet, viltsmak, smörighet, mineraltoner, svamp, nötighet, gräsighet, örtighet, fruktighet - eller vilka som helst associationer som uppstår!
Till smakupplevelsen kan även räknas doften och eftersmaken.
Faktorer som påverkar smaken är:
Marmorering är områden med insprängt fett i köttet, så kallat intramuskulärt fett. Det kallas för marmorering eftersom mönstret liknar marmor. De flesta är överens om att mer marmorering ger en godare smak och konsistens på köttet.
Förutom mängden intramuskulärt fett har fördelningen av fettet i köttet betydelse. Ju mer finfördelat fettet är, desto bättre blir konsistensen och smakupplevelsen.
Den största skillnaden i smakupplevelse ligger sannolikt mellan kött med ingen eller mycket liten marmorering (klass 1-2) och kött med tydlig marmorering (klass 4-5).
Marmoreringen bedöms visuellt genom att jämföra med bilder på kött i de olika klasserna.
Beef Marbling Score, Japan
I Sverige mäts marmoreringen på en skala 1-5, där 5 är högst och 1 är lägst.
Mer om den svenska klassificeringen kan man läsa hos Svenskt Kött: Marmorering.
Marmorering klass 5. Bild från Svenskt kött.
Den svenska skalan är modellerad efter USDA i USA - 1 motsvarar “slight”, 2 “small”, 3 “modest”, 4 “moderate” och 5 “slightly abundant” / “Prime - (minus) ”.
Numera finns även kameror som objektivt kan mäta marmoreringen.
I Japan analyseras även en del kött mer exakt avseende andelen intramuskulärt fett för att se hur väl denna överensstämmer med den visuella klassificeringen.
Tyvärr finns det ingen tydlig internationell standard när det gäller marmoreringsskalor. Svårigheten att översätta mellan olika skalor försvårades ytterligare av att Japan ändrade sin skala 2008. Tidigare motsvarade den japanska skalans steg 3-5 ungefär motsvarande steg på den nuvarande svenska skalan, men efter ändringen höjdes kraven för de olika klasserna.
Ett försök till översättning mellan olika skalor:
Förutom mängden intramuskulärt fett skiljer sig även sammansättningen av fettet hos wagyudjur från övriga nötkreatur.
De dominerande fettsyrorna i nötkött är de mättade fettsyrorna palmitinsyra, som finns i palmolja, och stearinsyra, som liksom namnet antyder återfinns i stearin, samt den enkelomättade fettsyran oljesyra som finns i oliv- och rapsolja.
Det unika för wagyufettet är att det innehåller en betydligt högre andel enkelomättad oljesyra än fett från europeiska nötkreatur uppfödda på samma foder, vilket ger fettet en lägre smältpunkt eftersom oljesyran har en betydligt lägre smältpunkt (13-14 C) än både stearinsyra (69C) och palmitinsyra (63C).
Smältpunkten för wagyufett från Matsusakakött kan vara så låg som 17C, men typiskt ligger smältpunkten för fett från fullblodswagyu mellan 25-35C, medans den i fettet från europeiska nötkreatur ligger mellan 36-45C.
Som jämförelse kan man säga att den perfekta chokladen har en smältpunkt på 36C, vilket är nära människans kroppstemperatur och precis den temperatur vid vilket något smälter i munnen. Vid högre smältpunkter får man helt enkelt inte den effekten.
Wagyukött innehåller alltså betydligt högre halter av oljesyra, även kallad “omega-9”, som anses ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom och bröstcancer. Den ökar det “goda” kolesterolet i blodet och minskar det “onda” kolesterolet samt bidrar till att minska inflammationer i kroppen.
Vi anser att nötkreatur är gjorda för att äta gräs och därför mår bäst av det.
För människor har det också en hälsofördel med betande djur - kött från djur som betat gräs innehåller fyra gånger mer omega-3-fettsyror, som finns i gräs, än från djur som äter spannmål som istället innehåller omega-6.
Den moderna, västerländska kosten innehåller alldeles för stora mängder omega-6 i förhållande till omega-3, vilket ger en obalans i omega 6:omega-3-kvoten som bör bara högst 3:1, men ofta är så hög som 10-20:1.
För mycket omega-6 och för lite omega-3 kan leda till ökning av inflammation i kroppen och förvärra vissa sjukdomar.
Gräsbetat wagyukött innehåller alltså båda de nyttiga fettsyrorna omega-9 och omega-3, och man kan därför äta det utan att oroa sig för att det inverkar negativt på hälsan.