'

Om köttkvalitet

Vad är det som gör att kött smakar gott?
Här går vi igenom de olika faktorerna som bidrar till smakupplevelsen och annat som påverkar köttkvaliteten.

Vilka faktorer har betydelse för köttkvaliteten och smaken?

Smakupplevelsen av nötkött kan delas in i tre delar: mörhet, saftighet och smak.

De flesta är överens om att smakupplevelsen förbättras av ökad mörhet och saftighet, men när det gäller själva smaken går uppfattningarna mer isär. En del föredrar ett kött med mild smak, medan andra hellre vill ha ett kött med kraftigare köttsmak eller mer viltsmak. Även köttets utseende kan till viss del räknas till smakupplevelsen.

Förutom smakupplevelsen har även andra faktorer betydelse när man talar om köttkvalitet, som tex livsmedelssäkerhet, hälsosamhet, hur prisvärt köttet är, djurens levnadsförhållanden och produktionens påverkan på miljön.

Mörhet

Mörhet kan beskrivas som hur lätt köttet är att tugga. Mörheten kan mätas objektivt, sk “shear force”, vilket anger hur mycket kraft som behövs för att skära av köttet. Mörheten påverkas av flera faktorer:

  • Ålder
    En generell regel är att ju yngre djuret är, desto mörare kött, men det finns även exempel på att kött från riktigt gamla kor blir extra mört.
  • Kön
    Hondjur och stutar har något mörare kött än tjurar.
  • Ras
    I smaktester har man kunnat se viss skillnad i mörhet mellan olika raser, med det saknas riktigt stora studier där man även jämför med wagyu. En tydlig skillnad i mörhet kan ses mellan europeiska nötkreatur och djur från zebu-gruppen, där de europeiska raserna har betydligt mörare kött.
  • Intramuskulärt fett eller marmorering
    Ju högre marmorering, och ju mer finfördelat fett, desto mörare kött. Fettet hos wagyudjur är även mjukare, vilket ger ytterligare förbättring av mörheten.
  • Lynne
    Studier visar att djur som inte är nervösa har mörare kött.
  • Mörning
    Mörning av köttet efter slakt ökar förstås mörheten. På grund av den höga fettandelen hos wagyukött har mörning utöver 10-14 dagar mindre effekt än på vanligt kött.

Saftighet

Saftighet är upplevelsen av hur mycket vätska som finns i köttet. Motsatsen är att köttet känns torrt.

  • Intramuskulärt fett eller marmorering
    Återigen har fettet stor betydelse för smakupplevelsen och gör att köttet upplevs som saftigare.
  • Tillagningstemperatur
    Kött som steks i höga temperaturer tenderar att bli torrare än kött som tillagats till en lägre sluttemperatur.
  • Stress i samband med slakt
    Ett stressat djur frigör hormoner som påverkar köttkvaliteten negativt genom att muskelfibrernas förmåga att hålla kvar vätska minskar.

Smak

Smaken är den kvalitet som är svårast att mäta eller beskriva. Liksom ett fint vin kan beskrivas med hänvisning till olika smaker och dofter, kan kött också innehålla en mängd olika komplexa smaker. Andra begrepp som kan användas för att beskriva kött är texmunfyllighet. Ett uttryck som vanligtvis används om wagyu är det japanska begreppet “umami” som kan användas för att beskriva “köttsmak”. Andra smakbeskrivningar kan vara tex sötma, syrlighet, viltsmak, smörighet, mineraltoner, svamp, nötighet, gräsighet, örtighet, fruktighet - eller vilka som helst associationer som uppstår!

Till smakupplevelsen kan även räknas doften och eftersmaken.

Faktorer som påverkar smaken är:

  • Foder
    Utfodring med spannmål eller gräs ger en skillnad i smaken på köttet. Vilken smak man föredrar är dock individuellt.
    När det gäller inbördes skillnader mellan olika typer av spannmål eller vallsorter finns det väldigt få studier som har undersökt hur det påverkar smaken.
    Däremot är det känt att vissa typer av tillsatser i fodret bör undvikas eftersom de ger dålig smak, en sådan är tex fiskmjöl.
    I framtiden vill vi studera om det blir skillnad i köttets smak beroende på vilka typer av gräs djuren ätit. Vår hypotes är att rajgräs och cikoria ger en mildare smak utan bismaker.
  • Fettsyrasammansättning
    Resultaten från studier går isär något när det gäller olika fettsyror, men säkert är att oljesyra, som wagyu har högre halter av, upplevs av alla som att bidra till en godare smak.
    Fettsyrasammansättningen beror mycket på genetik, men påverkas också av foderintag. Olika typer av foder påverkar nämligen tarmfloran hos djuren olika, vilket i sin tur leder till att fettsyror bryts ner och tas upp i olika mängder.
  • Tillagningen
    har naturligtvis också enorm betydelse för den slutliga smaken. Stektemperatur och tillagningstid påverkar smaken beroende på de ämnen som bildas vid olika temperaturer. Att tidigare stekt kött som värms upp inte smakar lika gott är välkänt och beror också på att ämnen då bildas som bidrar till dålig smak.

Utseende

Liksom smak är köttets utseende en fråga om individuella preferenser. Svenska konsumenter är tex vana att välja kött med så lite fett som möjligt. Synligt fett skärs dessutom ofta bort.

I övrigt påverkas utseendet av fodret - utfodring med gräs ger ett mörkare kött med ett gulare fett, medan spannmål ger ett ljusare rosa kött med vitare fett.

Livsmedelssäkerhet

Säkert kött innebär att det inte finns skadliga bakterier eller parasiter i köttet och att det inte finns rester av antibiotika eller hormonstörande ämnen.

Vi behandlar naturligtvis inte våra djur med några typer av hormoner eller andra ämnen som kan finnas kvar i köttet. Antibiotika ges endast vid behov när djuren har en infektion, vilket förekommer i mycket liten utsträckning hos oss, och är då belagt med en karenstid som säkrar att inga rester av antibiotika finns kvar i köttet.

Om marmorering

Varför ska köttet vara marmorerat?

Marmorering är områden med insprängt fett i köttet, så kallat intramuskulärt fett. Det kallas för marmorering eftersom mönstret liknar marmor. De flesta är överens om att mer marmorering ger en godare smak och konsistens på köttet.
Förutom mängden intramuskulärt fett har fördelningen av fettet i köttet betydelse. Ju mer finfördelat fettet är, desto bättre blir konsistensen och smakupplevelsen.

Den största skillnaden i smakupplevelse ligger sannolikt mellan kött med ingen eller mycket liten marmorering (klass 1-2) och kött med tydlig marmorering (klass 4-5).

Hur mäts marmoreringen?

Marmoreringen bedöms visuellt genom att jämföra med bilder på kött i de olika klasserna. Beef Marbling Score
Beef Marbling Score, Japan

I Sverige mäts marmoreringen på en skala 1-5, där 5 är högst och 1 är lägst.
Mer om den svenska klassificeringen kan man läsa hos Svenskt Kött: Marmorering. Marmorering Grad 5 Svenskt Kött Marmorering klass 5. Bild från Svenskt kött.

Den svenska skalan är modellerad efter USDA i USA - 1 motsvarar “slight”, 2 “small”, 3 “modest”, 4 “moderate” och 5 “slightly abundant” / “Prime - (minus) ”.

Numera finns även kameror som objektivt kan mäta marmoreringen.
I Japan analyseras även en del kött mer exakt avseende andelen intramuskulärt fett för att se hur väl denna överensstämmer med den visuella klassificeringen.

Tyvärr finns det ingen tydlig internationell standard när det gäller marmoreringsskalor. Svårigheten att översätta mellan olika skalor försvårades ytterligare av att Japan ändrade sin skala 2008. Tidigare motsvarade den japanska skalans steg 3-5 ungefär motsvarande steg på den nuvarande svenska skalan, men efter ändringen höjdes kraven för de olika klasserna.

Ett försök till översättning mellan olika skalor: Beef Grading Scales

Är wagyukött bättre för hälsan?

Är fettet hos wagyudjur nyttigare än det hos andra nötkreatur?

Förutom mängden intramuskulärt fett skiljer sig även sammansättningen av fettet hos wagyudjur från övriga nötkreatur.

De dominerande fettsyrorna i nötkött är de mättade fettsyrorna palmitinsyra, som finns i palmolja, och stearinsyra, som liksom namnet antyder återfinns i stearin, samt den enkelomättade fettsyran oljesyra som finns i oliv- och rapsolja.

Det unika för wagyufettet är att det innehåller en betydligt högre andel enkelomättad oljesyra än fett från europeiska nötkreatur uppfödda på samma foder, vilket ger fettet en lägre smältpunkt eftersom oljesyran har en betydligt lägre smältpunkt (13-14 C) än både stearinsyra (69C) och palmitinsyra (63C).

Smältpunkten för wagyufett från Matsusakakött kan vara så låg som 17C, men typiskt ligger smältpunkten för fett från fullblodswagyu mellan 25-35C, medans den i fettet från europeiska nötkreatur ligger mellan 36-45C.
Som jämförelse kan man säga att den perfekta chokladen har en smältpunkt på 36C, vilket är nära människans kroppstemperatur och precis den temperatur vid vilket något smälter i munnen. Vid högre smältpunkter får man helt enkelt inte den effekten.

Wagyukött innehåller alltså betydligt högre halter av oljesyra, även kallad “omega-9”, som anses ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom och bröstcancer. Den ökar det “goda” kolesterolet i blodet och minskar det “onda” kolesterolet samt bidrar till att minska inflammationer i kroppen.

Är kött från djur som bara ätit gräs och örter hälsosammare?

Vi anser att nötkreatur är gjorda för att äta gräs och därför mår bäst av det.

För människor har det också en hälsofördel med betande djur - kött från djur som betat gräs innehåller fyra gånger mer omega-3-fettsyror, som finns i gräs, än från djur som äter spannmål som istället innehåller omega-6.
Den moderna, västerländska kosten innehåller alldeles för stora mängder omega-6 i förhållande till omega-3, vilket ger en obalans i omega 6:omega-3-kvoten som bör bara högst 3:1, men ofta är så hög som 10-20:1.
För mycket omega-6 och för lite omega-3 kan leda till ökning av inflammation i kroppen och förvärra vissa sjukdomar.

Gräsbetat wagyukött innehåller alltså båda de nyttiga fettsyrorna omega-9 och omega-3, och man kan därför äta det utan att oroa sig för att det inverkar negativt på hälsan.